Centralstaden i Göteborg växer fram

I Göteborg växer en ny central stadsdel upp i ett tidigare outnyttjat område nära centralstationen. Omvandlingen startar med två byggnader i högsta miljöklass för att ta hand om flödet av passagerare till och från Station Centralen i nya pendeltågstunneln Västlänken.
Att kliva in i den nya stationsbyggnaden i Göteborg är som att gå in i en kyrka med en hög rymlig kupol. Blicken möts av ljust trä i mjuka linjer som ger en klang av långsiktig hållbarhet. Trä är valt med noggrann omsorg som med andra materialval och klimatåtgärder ger byggnaderna ett lågt klimatavtryck.
Åtta månader före invigningen, arbetar här byggnadsarbetare och golvet är täckt av byggdamm, kablar, avspärrningar och en stor lyftkran. Stationsbyggnaden Grand Central byggs av det statligt ägda fastighetsbolaget Jernhusen. Strax bredvid byggs även Park Central av Jernhusen och byggföretaget NCC i ett gemensamt ägt bolag. Totalt huserar de båda byggnaderna cirka 34 000 kvadratmeter kontor som tillskapar omkring 3 000 kollektivtrafiknära arbetsplatser och butiker, restauranger och annan stationsservice om 4 600 kvadratmeter.
-En av utgångarna leder mot den befintliga centralstationen. I framtiden planeras stationsmiljön att utvecklas vidare i den riktningen, med liv och rörelse i form av restauranger, caféer och butiker. Men redan från trafikstart i december kommer resenärerna att kunna nå fjärrtågen torrskodda via den nuvarande bussterminalen, säger Caroline Martin, regionchef för Jernhusens projektutveckling i Göteborg och pekar mot en annan utgång längre in i lokalen.
Skyltar visar även ned till de två plattformarna för Västlänkens station Centralen. Tanken är att denna, en av tunnelns sammanlagt tre stationer, ska välkomna sina första resenärer i december i år.
-Våra stationsbyggnader tar hand om stationens flöden av resenärer som blandas med stadens flöden av människor i denna nya stationsnära stadsdel.
Tillsammans med bankens Tore Emanuelsson står hon under den storslagna kupolen i Grand Centrals stationsbyggnad.
-NIB har skrivit ett kreditavtal om 1,5 miljarder till Jernhusen för att projekten levererar stora och mätbara produktivitetsvinster i järnvägssystemet, uppfyller högsta möjliga klimatkrav och drar nytta av NIB:s unika styrka: lång och grön finansiering av samhällskritisk infrastruktur, säger Tore Emanuelsson, senior banker vid NIB.
De står bildligt och fysiskt talat direkt på tunnelns tak. En av projektets största tekniska utmaningar.
-Det kräver extrem precision i lasthantering. Vi har exempelvis i vissa delar valt trästomme för att hålla nere vikten, säger Caroline Martin.
Området kring och norr om Göteborgs centralstation ska genomgå en kraftig förvandling. Österut har marken länge varit som de glömda möjligheternas fält. Runt banvallen öster ut från centralstationen ligger stora ytor central mark som ännu inte utnyttjats till sin fulla potential. Två sekel tillbaka var här ett sankt område av vass och lera. Under 1800-talet fylldes området och planer smiddes. Göteborgs Centralstation blev landets första, och citypuls, myller, caféer och shoppingområden har koncentrerats runt Brunnsparken väster om stationen. Samtidigt har området mot öster legat tyst och stilla med logistik, godshantering och parkeringar. De två stations– och kontorshusen är nu starten på något nytt. I denna nya stadsdel planeras exempelvis till en början sex höga byggnader i fyra kvarter, mellan dagens centralstation och Park Central och Grand Central. Tillsammans kommer byggnaderna att bidra till en ny entré till Göteborg.
-I Göteborg finns fortfarande centralt belägen mark att utveckla, säger Caroline Martin och syftar på möjlig utveckling österut.
Utanför byggnaden har solen äntligen återvänt efter att ha gömt sig under inledande vårveckor. Strax bredvid byggarbetsplatsen passerar fordonstrafik på huvudleden in mot centrum, människor promenerar i rask takt med bestämda steg mot centralen. Här gäller att se upp för bussar som svänger snabbt ut från bussterminalen. Grand Centrals byggnad går i en mjuk gul ton. Caroline Martin stannar till i en smal passage invid byggnaden.
-Se här på tegelstenarna. Hela fasaden för Grand Central består av återbrukade tegelstenar. De har tillverkats för länge sedan och suttit i andra byggnader.
Ett så lågt klimatavtryck som möjligt har stått i centrum under projektering och byggnation. Bägge husen ska på kontorsvåningarna certifieras enligt BREEAM Outstanding, och på markplan med BREEAM Excellent. Bland materialet återfinns ECO-betong, återbrukat tegel och stål, glaspartier med återvunnen glasmassa, träpelare och andra material. Nu under byggskedet pekar beräkningarna mot cirka 300 respektive 360 kg CO2e/BTA för byggnadernas hela klimatpåverkan från byggskedet.
-De högsta energikraven är svårare att nå i markplan, där byggnaden har många entréer och stora öppna ytor, säger Caroline Martin.
Utsläppsintensiteten för växthusgaser från projektets energianvändning har beräknats till cirka tre kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter och år, betydligt lägre än NIB´s klimatmål för kommersiella fastigheter, vilket är 6.2 kgCO2e/m2 och år.
-Det är inte vanligt att ett projekt ligger så långt under vårt mål redan från start. Det händer, men det är inte vanligt, säger Tore Emanuelsson.
Fakta Grand Central och Park Central
Stationshuset Grand Central ovanför pendeltågstunneln Västlänkens station Centralen rymmer en hall med handel, caféer och restauranger samt kontorsytor i de övre planen. Investeringen uppgår till cirka 1,3 miljarder kronor.
Park Central-projektet omfattar en sju våningar hög byggnad med den östra av Västlänken station Centralens tre uppgångar, kontor, serviceytor och kommersiella lokaler. Investeringskostnaden för Park Central uppgår till cirka 2,2 miljarder kronor.
NIB har bidragit till finansieringen med lån på 1,5 miljarder kronor. Grand Central ägs av Jernhusen medan Park Central ägs gemensamt av Jernhusen och NCC där Jernhusen efter färdigställandet förvärvar fastigheten i sin helhet.
Bägge byggnaderna öppnar för resenärer i december 2026 och färdigställs i sin helhet under 2027.

Kaj 16 – en modern kontorsbyggnad i trä i centrala Göteborg
Granne med älven, vid foten av Hisingsbron i Göteborg, växer ett 16 våningars kontorshus som till största delen är byggt med återvunnet trä och betong. Vasakronans byggnad på 30 000 kvadratmeter bidrar till att expandera och förtäta stadskärnan längs älven och runt centralstationen. Konstruktionen med de fyra nedersta våningar i betong och resterande tolv i trä ansluter till en gammal göteborgstradition – de så kallade landshövdingehusen. I Göteborgs stadsdelar återfinns dessa arbetarbostäder med nedersta våningen i betong och de två övre och vindsförråd i trä. NIB bidrar, som banken gjorde till Hisingsbron, till finansieringen. I det här fallet med ett lån på en miljard kronor till Kaj 16.
När den största hyresgästen, banken SEB:s personal, flyttar in möts de av en miljö där cirkulära byggmetoder använts. Projektet uppförs inom NIB:s klimatmål, är EU-taxonomiskt utformat för energiklass A och siktar på LEED:s certifiering på platinumnivå. Betong kommer från den tidigare byggnaden på platsen och andra rivna byggnader.
Beläget nära Göta Älv hanteras klimatrisker som översvämningar och stormar genom en grund 2,8 meter över havet. Kritiska tekniska system placeras på tredje våningen och kraftiga regn hanteras med gröna tak med infiltrationssystem och fördröjningsmagasin. Byggnadens solpaneler planeras generera cirka 100 MWh el per år och kylsystemet är utformat för att minska energianvändningen. Den första inflyttningen är planerad till mitten av 2027.

